Jag heter Sofia Rönnqvist och det var kärleken som blåste mig till Hälleforsnäs. Allt började med en CD-skiva. Det kan låta märkligt, men låt mig förklara. I slutet av augusti köpte jag denna CD-skiva. Sångare och låtskrivare var en nybliven skivbolagsdirektör här i byn, Jarmo Haapamäki. Då jag köpte den var det för att stödja mer än något annat. Det är inte lätt att starta ett eget företag och sådant måste uppmuntras. Jag lyssnade igenom den tre gånger på raken och sen var det kört. Jag insåg att jag hittat mannen för mig. Två månader senare flyttade vi ihop, Jarmo och jag.
Vi upptäckte att det var lite trångt i lägenheten så i december höll vi en loppis. Gensvaret var över förväntan. Folk verkade glada att något hände i Hälleforsnäs så vi fortsatte. Människor har kommit in, tittat runt, stannat för en pratstund och en fika, ibland till och med köpt något. Vi har inte tjänat så mycket pengar men att få prata med människor, höra vad de tycker och tänker är ovärdelig. Det gjorde att när Barbro letade efter ersättare kändes det naturligt att ta över tidningen.
Alla känner vi till jante-lagen, eller hur? Det är den största synden, att tro att man är något. Jag håller inte med. Jag tycker att vi alla ska tycka att vi är något. Bara på det sättet kan man få något gjort, förverkliga sina drömmar. Om jag inte trodde att jag var något, hur skulle jag då våga ge ut en tidning? Hur skulle någon våga starta ett företag, våga göra något överhuvudtaget? Det är en företagaranda som behövs i Hälleforsnäs nu. En vilja att våga nya saker, våga starta nya företag, våga hålla evenemang. Hur sorgligt det än är, så finns det Bruket som gav arbete åt 1300 personer inte längre. Den tiden är över och kommer aldrig tillbaka. Det är dags att sluta sura över det, och ta nya tag. Endast er egen fantasin och sätter gränsen, kom ihåg det. Det är här som Hälleforsnäs Allehanda och alla andra saker som rör om i och gynnar samhället kommer in. Konsum där även vårt postkontor och lokala apotek finns, Bio Facklan, biblioteket, våra lokala företagare med flera är livsviktiga, försvinner de kommer samhället att dö ut helt. Så enkelt är det. Att det finns en konsumbutik, ett bibliotek, en biograf, en tidning, företag är ett tecken på att samhället lever.
Hälleforsnäs Allehanda tillhör alla som bor i Hälleforsnäs. Den är ett medel för folk att få veta vad som händer i samhället. Den är ett sätt att meddela samhället vad som händer med er. Jag hoppas att alla förstår och vill utnyttjar det. Min förhoppning är att alla som får tidningen kommer att kunna känna igen sig. Att alla ska känna sig fria att skicka in material till tidningen. Det kan vara allt mellan himmel och jord, gratulationer, giftermål, nyinflyttade, startade företag, evenemang, föreningar, sport, bilder, berättelser med mera. Min uppgift är att hålla örat mot marken och skriva om det som händer, men jag behöver er hjälp. Ni måste ringa , skriva eller mejla mig och berätta vad ni vill ha infört i tidningen. Låt mig få veta vad som händer i byn. Bara på det sättet kan Hälleforsnäs Allehanda bli en riktig lokaltidning som speglar vad som händer i vårt samhälle. Jag tar även gärna emot insändare. Jag kommer däremot inte att ta in saker som är diskriminerande, rent förtal och liknande. Allehanda ska inte bli ett forum för rasism, eller gräl mellan grannar. Jag tar mig också friheten att ändra sådant som är felstavat eller grammatiskt inkorrekt.
Vad samhället behöver är eldsjälar. Människor som brinner för något och är villiga att lägga ner tid och kraft på att genomföra det. Var finns till exempel de personer som kan blåsa liv i I’s Alive igen? En förening som under ett långt tag fick hela Flens kommun att gunga. Vem vill vara med i den berättarcirkel som Katri, vår bibliotikare, vill starta (se s. 4)? Var är ni som vill starta gammeldansen som brukade hållas en gång i månaden? Var inte blyga, det finns mycket att göra. Det är bara att ta för sig!
Sofia Rönnqvist
PS. Du måste förresten skaffa en webbläsare som hanterar ramar. Annars kan du inte se resten av sajten... :-)